Den stora muren – Kinas historia under 3000 år av Julia Lovell.
Del 1
Boken är inte färdigläst men en stor del är genomgången och jag kan varmt rekommendera den. Det är en lättläst bok som inte känns alltför populärvetenskaplig utan innehåller mycket fakta och har dessutom en hel del matnyttiga referenser så att man kan gå vidare med det man är intresserad av. Man märker dock att det finns vissa brister gällande kunskapen om förhistorien, sannolikt för att författaren inriktat sig på den historiska tiden framtill idag.
Hon beskriver på ett lätt och ledigt sätt kejsarna och dynastierna genom dess murbyggande eller ovilja till att bygga murar. Vid sidan av detta för hon fram många intressanta resonemang om hur den kinesiska mentaliteten växt fram och hur den ibland anpassat sig och ibland adapterat till omliggande kulturer eller nya tankeströmningar inifrån.
Jag har inte tänkt att jag skall recensera boken i vanlig form utan snarast lyfta ut ett antal saker jag tycker är intressanta eller vill resonera lite kring. Tänk på att dessa passager i viss mån är lyfta ur sitt sammanhang.
Till att börja med den Kinesiska muren är inte en mur utan flera murar, vissa av dessa murar hänger samman och andra inte. Vissa delar är så gammal som 2000 år andra endast några 100-tal år gamla, så som de man såg på OS i Beijing. Dessa imponerande murar är byggda under Ming-dynastin för ca 500 år sedan. Det finns också fragment av murar äldre än 2000 år eftersom kinesiska härskare byggt murar under mycket lång tid.
Changcheng (pinyin [länk]) blir översatt till svenska ungefär den stora muren eller den långa muren och inte den kinesiska muren som den oftast kallas på svenska. Jag kommer antingen att nyttja termen den stora muren eller Changcheng.
Muren omgärdas av mycket mytologi; somligt mer eller mindre sant annat tagit ur luften men har efter hand blivit en sanning. Ett exempel är att muren är det enda verk byggt av människohand som kan ses från rymden, vilket framfördes första gången 1893 och populariserades på 1930-talet av Robert Ripley. Den stora muren har också nyttjats i den kinesiska propagandan, text. Mao Zedongs stridsrop från 1935 ”Den som aldrig kommit till den stora muren är ingen riktig man” (Enligt den definitionen är både Johan och jag riktiga män!).
Referenserna till Changcheng i den historiska kinesiska litteraturen är både ofullständiga och fåtaliga. Dock omnämns många av de olika murbyggen som skett på olika platser i olika tider och med delvis olika syften. Första gången man hittar termen Changcheng är i texter från Han-dynastin (206 f kr – 220 e kr). De olika murarna går oftast under andra beteckningar text fästningsvallen, gränstrakten, barriären, gränsgarnisonen eller gränsmuren.
En vanlig missuppfattning är att muren eller murarna varit en symbol för nationens styrka och prestige. Enligt Lovell är det snarast det motsatta, murarna är oftast defensiva verk som var ett impopulärt val efter som det allt som oftast visat sig höra samman med nederlag och politisk kollaps.
Men en sak som de gamla kineserna var duktiga på var att ge häftiga titlar till de gränsbefälhavare som bevakade murarna och talande namn till posteringarna; vad sägs om:
- – Generalen som krossar de fega uslingarna
- – Tornet för Nordens underkuvande
- – Barbardödarfortet etc.
Lovell börjar med att ställa frågan ”varför murar?”
De tidigaste kända tecknen för boplats och försvar är från ca 1200 f kr och visar muromgärdade konstruktioner; bägge dessa uttryck var otänkbara utan fyrsidiga inhägnader. I den klassiska kinesiskan används samma ord för stad och stadsmur; cheng.
De äldsta skrifterna i Kina är från Shang dynastin (ca 1700-1025 f kr), skrifterna utgörs av så kallade orakelben vilka är användes inom spåkonsten. De äldsta orakelbenen är daterade till ca 1200 f kr. Texterna på dessa orakelben och andra inskrifter funna ibland annat Anyang ger insikter i ett 3500 år gammalt samhälle vars, enligt Lovell, grundläggande problem och trossatser har kommit att dana det kinesiska samhället sedan dess. Shang var ett centraliserat, socialt skiktat jordbrukssamhälle där makten innehades av en ensam kung. Kungen hade administrativ personal som lade beslag på kungarikets överskott och satte folket i arbete i statliga projekt såsom byggande av kungagravar och fälttåg. Den mest imponerande muren från denna Shang dynastin som fortfarande kan ses idag på sina ställen nio meter hög och sträcker sig över sju kilometer. Muren är byggd ca 1500 f kr och återfinns runt Shangstaden Ao, norr om det moderna Zhengzhou. [Jag tror att vi besökte denna vid vårt besökt i Zhengzhou 2007 om så fungerar muren eller delar av den idag som ett rekreationsområde med gångvägar på toppen av muren. När man går på muren ser man spår av såväl det förhistoriska som historiska Kina i form av keramikskärvor från olika perioder; vi kunde identifiera keramik från såväl Longshan, Shang som Ming m fl.
Lovell nämner att ringmurarna finns innan Shang bland annat inom Longshan kulturen där man byggde murar runt flera städer/boplatser ett knappt årtusende innan Shang. Vad Lovell missat är dock att man redan under slutet av Yangshao kulturen började bygga murar runt sina byar, bland annat vid Xishan strax utanför Zhengzhou. Detta efterföljde den tidigare varianten att rama in boplatserna vilket var att gräva djupa schakt runt eller delvis runt boplatserna. I vissa fall är dessa fullt jämförbara med murarna. Vid Xipo är dessa schakt mer än 20 meter breda och flera meter djupa. Möjligen kan man koppla ihop inramandet av boplatser via den tidigare varianten schakt med murbyggandet, dvs. ett uttryck för en liknande/fortsättande ideologi. I så fall sträcker sig dock ideologins rötter ytterligare bakåt i tiden då de tidigaste exemplen på sådana återfinns Xinglongwa (6,200- 5,400 f kr.) i inre Mongoliet.
Efter denna utläggning slutar vi här för idag, jag återkommer med Zhou-dynastins (1025-256 f kr) murbyggande om några dagar.
Magnus Reuterdahl
Read Full Post »