Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Archive for juli, 2007

 Två små böcker inhandlades i en second hand butik häromdagen.

  • Lan-Po, Chia 1975. The Cave home of Peking Man. Foreign languages press. Peking. China. 52pp.
  • Henriksson, Alf & Tsu-Yü, Hwang 1987. Kinesisk historia, förkortad utgåva 2:a upplagan. Sverige.

Alf Henrikssons bok skall väl i första hand ses som ett översiktsverk, vilket är bra för mig då jag är lite svajig på den historiska delen av den Kinesiska historien, dvs. dynastierna och framöver.

The Cave man home of Peking Man

Lan-Po’s bok känns lite roligare då kom med ett brev som man önskar att köparen skall skicka in rörande kommentarer på boken. Se foto nedan. Boken är illustrerad med både färg och svart/vita fotografier.

Adress  Enkät 

T.h. Den adress man skulle skicka till, klicka på bilden t.v  för att se enkäten.

I förordet beskrivs siten och dess ”moderna” historia, dvs. hur det ser ut, att man byggt ett museum, när man hittade Peking mannen mm. Historien började den 2 december 1929 när, enligt boken, kinesiska arbetare och vetenskapsmän hittade det första kompletta skalltaket som kom att kallas Peking-mannen. Här omnämns inte Johan Gunnar Andersson eller några andra svenskar. Lite längre fram kan man läsa om utställningen i museet som syftar till att ” the exhibition highlights the theme that man was created by his own labour”. Vidare avslutas samma utställning med en sektion som: ” focuses on the progress and achivements in China after liberation”.

Det första kapitlet koncentrera sig på beskrivningar rörande grottorna och berget Dragon Bone Hill där fynden gjordes. Därefter går man in på de arkeologiska utgrävningarna och upptäckterna. Undersökningar har gjorts 1921, 1923 då två tänder hittades och 1927 hittades ytterligare en tand. När forskarna undersökte alla fynden drog man slutsatsen att detta var en ny människoart, denna döptes ursprungligen till Sinanthropus detta namn reviderades senare till Sinanthropus pekinenesis. Fynden av tänderna ledde till att 1927 års grävningar blev starten på mer sytematiska undersökningar. 1928 hittade man flera tänder och en underkäke (mandibula) som tillhörde ett barn. 1929 hittade man det kompletta skalltaket, man fortsatte undersökningarna fram till och med 1937. 1934 hittade man bland annat diverse skallbens fragment, från ossa temporale, ossa occipitale och ossa parietale från Sinanthropus pekinenesis.

Man framhåller att då Kina under denna period styrdes av ”a reactionary goverment” vilket ledde till att inga kineser fick arbeta med mänskligt material. Vidare beskrivs att de fynd som gjorts fram till och med ”the war of resistance against Japan” (1937-1945) försvunnet genom en viss amerikan.

1949 togs undersökningarna upp igen, vid dessa undersökningar hittades bland annat en stor mängd artefakter och djurben men också fem nya tänder, en humerus (överarmsben) och en tibia (vadben) höriga till Sinanthropus pekinenesis. Grävningarna fortsatte fram till 1952. Under närmaste åren satte man igång med ett avverkningsprogram på berget. 1955 byggde man en ny väg upp till berget för att underlätta kommunikationer. 1956-57 gjordes mindre undersökningar i samband med kurser som hölls av CASS Institute of Vertebrate Paleoanthropology. 1972 hade man byggt det museum som finns på platsen.

1958 blev siten återigen en plats för stora undersökningar, under China’s big leap foward. Under dessa grävningar hittade man bland annat flera intressanta stenartefakter.

1959 gjordes en annan intressant upptäckt, en välbevarad i stort sätt komplett mandibula från en Sinanthropus pekinenesis, tyvärr saknades tänderna.

1966, under the Great Proleterian Cultural Revolution, återvände man till den grotta där man 1934 hittat skallbens fragment från Sinanthropus pekinenesis. Vid denna undersökning hittade man än fler fragment vilka passade väl in i den modell man byggt upp.

Förutom verktyg har man också hittat smycken, bland annat genomborrade snäckskal som man tror ingått i ett hängsmycke.

Totalt har man gräv ut ungefär 40 % av det material som finns i de kända grottorna, detta motsvarar ca 240 000 m2.

Efter detta går man in på var man skall placera och hur man skall förstå Peking mannen i den mänskliga evolutionen.

Man börjar med att förklara synen på människans utveckling och evolution. T ex att gamla kinesiska böcker berättar om legenden om gudinnan Nuwa som skapade människan genom att forma lera, den kristna bibelns lära att Gud skapade mannen. Vidare för man fram att de klasser som exploaterade de underlydande har utnyttjat dessa berättelser för att lura och trycka ned arbetarklassen. Vidare för man fram Darwin och hans arbeten vilka gav tesen att människan utvecklats från aporna. Det vikigaste steget har dock enligt boken Fredrick Engels haft eftersom att han identifierade att det som skiljer människan från övriga djur är att arbete skapade människan. Man skriver att den tes är den korrekta och framhåller denna bok som ett bevis i detta led.

Att människan och aporna kommer från samma förfader är uppenbart om man tittar på anatomi, fysiologi och embryologi, frågan är istället vem är denna gemensamma förfader? Här framhåller man ett par eventuella exempel som Propliopithecus som levde för ca 30’000’000 år sedan och den egyptiska apan Aegyptopithecus som är ungefär lika gammal.

Skillnaden mellan apa och människa ligger i förmågan att skapa verktyg, som Engels sade ”No simian hand has ever fashioned even the crudest stone knife”.

Härefter kommer en diskussion om homonoidernas utvecklings faser; från Australopithecus till Homo Erectus och Homo Sapiens. Här menar författaren att fynd av verktyg som kan kopplas till Australopithecus africanus, stenverktyg, har hittats i såväl Europa (Menton i Frankrike och Bugiulesti i Rumenien) samt i Kina (Nihowan, Yangyuan County i Hopei provinsen och Hsihoutu Village, Juicheng County i Shansi province) vilket skall visa på att de tidigaste människorna spred sig över Afrika, Asien och Europa ungefär samtidigt.

Därefter följer en genomgång av vilka karakteristika som Peking mannen har. Totalt har man hittat sex kompletta skalltak, nio skall fragment, sex delar av facial kraniet, 15 mandibulor, 152 tänder, sju fragmenterade långa rörben. Totalt hör benen till ett 40-tal individer.

Nästa del tar upp de artefakter som kan kopplas till Pekingmannen. Naturligt i detta fall är att de flesta artefakter är av sten, det finns också en mindre mängd gjorda utav ben, horn och snäckor.

Nästa stycke rör elden. De kinesiska legenderna säger att en man vid namn Sui Jen Shih lärde sig att göra eld genom trä borrning (dvs. att roterar en träbit mot en annat så att den värme friktionen ger till sist ger eld). Enligt boken har man hittat brända bitar av trä/kol vilket skulle vara det tidigaste beviset på att människor kontrollerade elden. Bland bevisen för man fram fyra tjocka lager av aska, på olika nivåer.

I boken ges också en beskrivning av faunan och omgivningarna såsom de kan ha sett ut under Peking mannens livstid. Genom pollen prover har man kommit fram till att klimatet skall ha varit förhållandevis likt dagens.

Boken avslutas med ett kapitel om Human osteologi och arkeologi i Kina.

Kom ihåg att de åsikter som är beskrivna ovan inte är mina egna utan är hämtade ur boken.

Boken är intressant sett ur flera vinklar. Vissa fakta stämmer alldeles utmärkt, medan andra lämnas utanför. I viss man kan man förledas att tro att den bygger på vetenskap, men här framhålls inte tidsskillnaderna mellan lagren olika fynd är hittade i, antaganden görs i vida drag och man bygger flera antaganden på politisk grund. Ett exempel är att man försöker hela tiden koppla antaganden till Fredrik Engels, dvs. man politiserar forntiden och försöker att utnyttja den för att visa på och förklara samtiden skeenden. Det märks att tiderna har förändrats också i Kina sedan denna bok gavs ut, dels i det faktum att man idag framhåller flera av de utländska forskare som det kraftigt tas avstånd av i denna bok, man framhåller inte heller de kinesiska forskare som jobbade innan 1937. Idag märker man vidare att man är betydligt mer öppen för idéer utifrån och att det är forskning och inte resultatet som går i första hand. Det finns dock en hel del intressant att hämta ur en bok som denna, bland annat bilderna av fynd och undersökningarna samt de kortare beskrivningarna av fynden som sådana.

Alf Henriksson får vänta till senare.

Magnus Reuterdahl

Annonser

Read Full Post »

Det ser ut som att vi kanske får besök från Kina snabbare än vi trodde, möjligen kommer osteologen/arkeologen Ma Xiaolin på besök till Stockholm i augusti. Mer nyheter kommer så fort jag själv vet mer. Givetvis kommer Yangshao projektet finnas på plats, tillsammans med representanter från Stockholms Universitet m fl.

Magnus Reuterdahl

Read Full Post »

I Osteologiska föreningens tidskrift Benbiten publicerades i första numret för året min artikel om Yangshao projektet, då denna blev lite lång valde vi att dela upp den i bitar, vid tillfälle framöver kommer jag att publicera artikeln här på bloggen men det får vänta tills efter nästa nummer, dvs. någon gång i höst.

Artikeln har titeln ”To Neolithic China and back! The Yangshao project. I numret finns också en kort rapport rörande vår senaste resa under titeln ”Yangshao projektets resa nummer 2”.

En ”teaser” ges dock här; Ni som har följt bloggen kommer att känna igen er i innehållet i artikelns inledning.

To Neolithic China and back! The Yangshao project.

In 1921 Johan Gunnar Andersson excavated the settlement at Yangshao cun and found the first traces of the Chinese neolithic. Some of the finds became the foundation of the collections at the Museum of Far East antiquities in Stockholm. One of the finest collections of Yangshao artifacts outside of China.

Introduction

The initial steps in forming the Yangshao-project started in 2003 by myself and fellow student Johan Klange. In 2003 the department of Archaeology, Stockholm University (SU), was visited by a delegation from the Chinese Academy of Social Sciences (CASS) Archaeological institute. The visitors were Mr. Liu Qingzhu, Dr. Yuan Jing and Dr. Chen Xingcan. At this time an exchange program between CASS and SU became known to us and with the help and support from associate professor Ingmar Jansson of the Department of Archaeology and Classical studies at SU and Dr. Jan Storå, at the Osteoarchaeological Research Laboratory (OFL) at the same department we created a research plan and an application for the exchange. During this period and forth we also have had a lot of help from Tom Morell, international liaison at the Research Liaison Office, SU.

All in all this led to the possibility for Johan Klange and me to participate in an exchange during January 2006 between the CASS and SU. During this exchange we visited the Archaeological Institute at CASS and its archaeological laboratory in Beijing, among others, to do research on the Neolithic Yangshao culture (Klange & Reuterdahl 2006). This article is the first regarding our project and the research that we have made, Johan Klange is currently working on another that is more focused on other issues than bones, among them long distance cultural exchange of ideas and the ritual landscape.

The Yangshao culture was selected for several reasons. Partly we had some previous knowledge about the culture and partly due to the fact that there are clear connections to Sweden through the collections at the museum of Far East antiquities and researchers such as Johan Gunnar Andersson (1874-1960), Folke Bergman (1902-1946), and Sven Hedin (1865-1952) among others.

Magnus Reuterdahl

The article will be published on the blog in its full length at a later date due to the fact that it has been divided into two parts in the Swedish Osteological Society’s periodical Benbiten. When the article has been published there in its full format it will be made available on-line on this blog, sometime this fall.

Read Full Post »

Hej

Jag inte haft tid att blogga på ett par dagar och det kommer nog att hålla i sig fram intill helgen, då det är lite tjockt på jobbet för tillfället.

Ha det bra

Magnus Reuterdahl

Read Full Post »