Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Archive for maj, 2007

Som vi tidigare nämnt har vi genom projektet besökt Kina vid ett tidigare tillfälle. Inför vår första resa skrev vi en bakgrundsammanfattning som inkluderande ett antal frågeställningar som vi identifierat samt en forskningsplan. När vi kom tillbaka från Kina skrev vi en rapport, denna skickades ursprungligen till Stockholms Universitet; Arkeologiska institutionen och Forsknings service, RAÄ och Svenska ambassaden i Beijing. Dessa handlingar har inte publicerats tidigare utan endast bifogats i ansökningar eller fungerat som rapportering av projektets förehavanden.Tanken med att lägga upp dem är att visa projektets historia och utveckling. Om ni har följt bloggen och läst tidigare inlägg kommer ni märka att en del information är av den typ att vi vid närmare studier kunnat avfärda vissa frågor och att vi hittat ett antal nya frågeställningar. Detta visar på nyttan av att ha möjlighet att resa till kärnområdet för sin forskning, dels uppkommer nya frågor ur rent fenomenologiska grunder men framförallt genom samtal och frågor. //
Magnus Reuterdahl

Read Full Post »

Vin i Kina då och nu

Förutom mitt intresse för arkeologi har jag också ett brinnande intresse för vin, se Aqua vitae – livets vatten.

Även i Kina finns det viner gjorda på druvor kallt putao jiu, under våra besök har vi fått testa på ett par olika rödviner tillverkade av the Great Wall Winery (en av Kinas största producenter). Inget av dessa viner har väl varit någon sensation men ett par var drickbara, till dess karaktär kan sägas att de som jag smakat i regel varit något sötare än vad vi vana vid i Europa. En annan lite udda variant är att många kineser vi träffat ”snapsar” vinet på samma sätt som med det ”lokla” risbrännvinet bai jiu, men i detta fall så förstår jag det då det främst smakar av ruttet ris och finkelolja.

2005 lades det fram bevis för att vintillverkning funnits i Kina sedan neolitikum; I byn Jiahu i provinsen Henan i Kina har arkeologerna funnit lämningar av en tidig jordbrukskultur baserad på flintredskap. Bland fynden finns krukskärvor daterade till 7000-6600 f Kr. På krukskärvorna från Jiahu finns intorkade rester av den dryck som arkeologerna med hjälp av kemiska analyser kunnat visa var vin. Bakom resultaten står arkeologen Patrick McGovern som är specialist på mat- och dryckeshistoria vid the University of Pennsylvania Museum of archaeology and anthropology.

//Magnus Reuterdahl

Read Full Post »

En av mina andra bloggar Testimony of the Spade kommer att vara värd för blogg karnivalen The Four Stone Hearth från och med den 6 juni. Karnivalen berör arkeologi, antropologi, laborativ arkeologi och lingvistisk arkeologi mm, dvs. allt som rör det arkeologiska fältet och lite till. Karnivalen publiceras varannan vecka (ojämna) hos olika värdar; just nu ligger den ute på Greg Ladens blogg. Mer information finns hos The Four Stone Hearth.

Till den 6:e juni kommer ett special inlägg om projektet läggas upp engelska.
Om någon har en blogg (på engelska) som vill vara värd för karnevalen kan man kontakta host@fourstonehearth.net. Om någon vill skriva något för festivalen går det bra att skicka mail till: submit@fourstonehearth.net.

Mvh
Magnus Reuterdahl

Read Full Post »

Ebba During gick bort tisdagen den 15 maj efter en lång tids sjukdom. Det är med sorg i hjärtat som jag mottagit meddelandet att en av de största profilerna inom osteologin i Sverige och min vän har avlidit.

Jag är glad att haft chansen att lära känna henne både som en vän och lärare. Hon var varm och välkomnande och ville verkligen dela med sig av sina kunskaper, hon var också synnerligen kunnig inom sitt ämne vilket var både en inspiration och ett stöd.

Inom hennes forskningsgärning ryms flera stora projekt bland annat utställningen Ansikte mot Ansikte på Wasa museet, de döda på skeppet Kronan och benen från Alvastra pålbyggnad.

Ett av henns sista projekt kom att bli medverkan i SVT:s serie Svenska Slag. På Per Dahlbergs blogg finns ett par bilder av Ebba från detta projekt.

Det kommer att ta tid, mentalt, innan jag på riktigt förstår att Ebba inte längre är med oss och det kommer att lämna ett stort tomrum. Jag kommer minnas hennes leende, hennes humor och hennes engagemang för både studenter och för det Osteologiska forsknings laboratoriet.

Mina tankar går till familjen During och hennes nära och kära.

Adjö Ebba!

Magnus Reuterdahl

Read Full Post »

Kapitlet inleds med att beskriva tecknet för människa, några av de äldsta och tydligaste tecknen är just människan och hennes kroppsdelar. Genom att studera tecknets utveckling från orakelben och framåt kan man se att tecknet representerar en stående människa i profil.

Kinesiskt tecken för man   Man arkaisk

Kinesiskt tecken för man. T.h. exempel på hur teckenet för man ser ut på orakelben.

De Kinesiska tecknen standardiserades på 200-talet e kr, innan dess kunde riktningen på tecknen skilja sig åt.

En intressant betraktelse är att man i Kina förr alltid byggde hus och palats så att baksidan vette åt norr. Förklaringen som nämns i denna bok är pragmatisk, från norr kom den kalla nordanvinden på vintern och sandstormarna på våren. Det vore intressant att se om detta stämmer in på hus byggandet under t ex Yangshao kulturen och andra neolitiska kulturer. Man skall ha tolkat norr som baksidan, ryggsidan, med mörker och kyla vilket gjort att man vände sig mot söder och solen, under audienser med kejsaren satt han alltid med ryggen åt norr. Detta gör att jag snarast vill hitta andra tolkningar, religiösa, kultiska etc. Modellen känns för enkel och för stor;  från hus byggande till förhållningsmodeller i samma förklaring.

Hårpinnar är en annan intressant aspekt som tas upp, dessa finns inbakade i tecknet för vuxen man och make. Hårpinnar används dock inte enbart av män, för detta finns arkeologiska bevis från både Shang och Zhou dynastierna. Hårknuten som fixeras med hjälp av pinnar visar på vuxenhet. Hårpinnarna tillhör de vanligaste fynden från de första dynastierna, dessa har bland annat använts för kronologier av olika slag.

kinesiskt tecken för människa

Det kinesiska tecknet för himmel.

Ett tecken som har nära koppling till människan är tecknet för himmel. Himmelen blev senare betäckningen för den högsta härskaren som hade makt över allt i naturen och i människornas värld. Det är inte klarlagt hur långt tillbaka i tiden kulten av himmeln går, men orakelbenen indikerar att den gå tillbaka till Shang tiden.

I kapitlet beskrivs också tecknen för öga, ögonbryn, ansikte, öra, näsa, mun, tand, hjärta, hand mm.

I avsnittet som rör händer kommer författarinnan in på begrepp som slå, slå till och går vidare till kamp, strid och kämpa och kommer in på att brottning är känt som en sport i Kina sedan 700 f kr.

Ett annat avsnitt som är intressant är det som berör synen på kvinnan under historiens gång i Kina, där hon levt ett kuvat liv. Författarinnan tycker att detta går att utläsa även i tecknet för kvinna som fått en oklar kroppsställning. De utsträckta armarna skulle kunna markera underkastelse.

 Kinesiskt tecken för kvinna

Kinesiskt tecken för kvinna

Kvinnan har inte haft någon stark ställning under den Kinesisk historien, varken i samhället eller i hemmet. Hennes uppgift har primärt varit att föda barn och då helst söner. Det har inte varit ovanligt att man satt ut döttrar i skogen att dö direkt efter födseln, de flickor som växte upp giftes snabbt bort eller såldes till välbärgade familjer eller bordeller.

     Redan på orakelbenen finns antydningar om kvinnans ställning. På vissa kan man utläsa frågan vilket kön ett barn skall få och vid sidan av detta finns anteckningar om son = bra, dotter = inte bra.

     I traditionell Kinesisk arkeologi framfördes och framförs fortfarande (dock inte lika starkt) att det i Yangshao kulturen skulle ha förekommit ett matriarkat. Detta är dock något som, utifrån de arkeologiska bevis jag sett och läst mig till, bygger på en skakig teorigrund. Men jag håller med författarinnan att detta är ett intressant område att forska mer på.

Kapitlet avslutas med en sammanfattning av Johan Gunnar Anderssons arkeologiska gärning i Kina.

Ett intressant kapitel som visar på områden som behöver utforskas närmare men också på hur tecknen hör samman med kulturen och därför med arkeologin. För att förstå tecknen behöver man förstå kontexten och för att ge en bättre förståelse för kontexten är tecknen ett viktigt verktyg.

//Magnus Reuterdahl

Read Full Post »

I det första kapitlet i Tecknens rike avhandlas orakelben och bronser med inskrifter. 1899 upptäcktes detta fenomen av forskarna Liu E och Wang Yirong när de skulle köpa ”drakben” till en medicin, vilket föranledde att de försökte köpa upp så många ben som möjligt. Totalt hittade han 1058 inskrifter, vilka de efter hand kunde spåra till Anyang, Shang dynastins sägenomspunna sista huvudstad från 1000-talet f kr.

1903 gav Liu E ut en bok med namnet Samlade fynd av sköldpaddskal (in Chinese) där han publicerade drakbensinskriptionerna.

Innan man hittade orakelbenen var de äldsta källorna man kände till ett lexicon vid namn Shuowen vilket gavs ut 121 e kr. I detta lexikon finns förklaringen till ca 9000 tecken.

1928 började man göra arkeologiska undersökningar vid Xiaotun (Anyang) och där har man hittat stora mängder ben och sköldpaddskal med inskriptioner. Man hittat mer än 175000 orakelben varav ca 50000 bär inskriptioner. Med utgångspunkt från detta material gav man 1934 ut ett lexikon; Jiaguwen bian i vilket 4000 tecken identifierats. Ytterligare ett antal tecken har efter detta tolkats, men till ca hälften av de tecken som finns på orakelbenen är betydelsen ännu okänd.

Ursprungligen nyttjades dessa ben när ”kungen” av Shang dynastin sökte kontakt med sina avlidna anfäder. Vanligen användes skulderblad från oxar eller den undre skölden av sköldpaddskal. På benen skrevs kungens fråga, därefter brändes benen och svaret kunde utläsas utifrån de sprickor som bildats på benet. För att få benet att tala borrades ett antal hål, dock inte helt igenom benet, när dessa sprack i elden uppkom ett skarpt ljud= benet talar.

Genom de arkeologiska undersökningarna i Anyang fick forskare också tillgång till ett stort material av bronser med inskrifter vilka otvivelaktigt var äkta och daterbara. Många inskrifter består endast av ett tecken, detta har tolkats som namnet på en familj eller klan. Det finns också ett antal som är längre, dessa berättar ofta om vem som låtit göra kärlet och varför.

På 1970-talet kom en sammanställning av inskrifter på brons från Shang och Zhou dynastierna utgiven av Zhou Fagao. I denna sammanställning beskrivs ca 5000 bronser på vilka ca 2000 olika tecken som har sin motsvarighet idag finns gjutna. Ytterligare ett 1000-tal tecken har inte kunnat tolkas närmare än att de sannolikt är namnet på en klan e.d.

Tecknen på bronserna skiljer sig från dem som man finner på orakelbenen. På bronserna är de mer bildlika vilket har tolkats som att bronskriften är mer arkaisk och benskriften mer ”modern”. Det finns dock andra teorier, att skillnaden beror på materialets beskaffenhet eller att man medvetet använde en redan föråldrad stil.

Med Shang dynastin försvann bruket av att spå med orakelben, medan man fortsatte att gjuta bronser till förfädernas ära i ytterligare 800 år.

Texten som återfinns på både bronser och ben visar på ett skriftspråk som är väl utvecklat och därför bör ha en lång förhistoria. Redan i Yangshao kulturen finns målade tecken på keramik som liknar de man finner långt senare, t ex i Banpo (daterade till ca 4800-4200 fvt). Frågan är dock om detta skall ses som skrift, bomärken eller bara geometriska mönster.

Under vår resa i Kina och i samband med efterforskning som vi gjorde uppfattade vi att frågan kring ursprunget av och de äldsta beläggen för Kinesisks skrift ligger högt på agendan hos vissa forskare. Ibland känns det som i denna iver att hitta det äldsta belägget leder till tvivelaktiga eller förhastade tolkningar. Det leder också till frågor vad som är skrift, tecken (t ex. bo-, klan- släkt märken) eller bilder och hur man skall definiera och särskilja dessa åt.

Kapitlet ger en snabb inblick i och översikt gällande forskning kring dessa tidiga inskrifter, dock skall det sägas att referenserna idag är ganska gamla och mycket kan och har hänt sedan utgivningen av denna bok.

En litteraturlista rörande ariklar och böcker om orakelben finns här, har själv endast bläddrat i ett fåtal av titlarna.

//Magnus Reuterdahl

Read Full Post »

Långhelg betyder flera dagar i Stockholm vilket är trevligt, särskilt som vädret är sommrigt och man får lite tid att bara sjunka ned i fåtöljen och dröna. Med att dröna blir i mitt fall att sega sig ned i soffan och titta på några filmer man inte hunnit med eller läsa några böcker som inte hunnits med. I bokhyllan hittade jag två böcker som jag skall påbörja under helgen vilka kan vara av intresse för bloggen. Tilläggs bör att jag gärna läser flera böcker simultant. I det här fallet är den en klassiker gällande Kina som jag köpte på bokrean tidigare i våras;

Cecilia Lindqvists Tecknens rike från 1989. Ur denna bok förväntar jag mig inte att hitta något om Yangshao kulturen men att få en lite bättre överblick av den Kinesiska historien. Det är ju inte alltid man måste gå bakifrån och framåt för att förstå eller lära sig något ibland kan det var lika bra att först titta på facit och sedan försöka förstå hur man kom dit.

Tecknens rike

Den andra boken har ytterligare några år på nacken och trycktes redan 1904, Tibetanska äfventyr av Sven Hedin. Boken tillsammans med sina närmare 150 illustrationer kan ge en bild av hur Kina såg och vilka villkor som gällde då och när Johan Gunnar Andersson kom till Kina några år senare.

Tibetanska äfventyr

Jag har tänkt mig att åter läsa igenom Johan Gunnar Anderssons Den gula jordens barn från 1932 och kommentera denna lite närmare under sommaren, då jag tyvärr inte äger något exemplar själv behöver jag finna ett ex eller låna ett.

Den gula jordens barn

//Magnus Reuterdahl

Read Full Post »

Older Posts »