Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Archive for the ‘Reuterdahl’ Category

Så har Kinarapport nr 2 2010 kommit ut, får dock huga mig ett par dagar tills jag kommer upp till Stockholm, men utifrån innehållsförteckningen ser det intressant ut.

Innehållsförteckning:

  • BERTIL LUNDAHL Terrakottaarmén kommer till Sverige
  • BERTIL LUNDAHL Terrakottasoldater, klockspel och jadedräkter – arkeologiska fynd i Kina sedan 1949
  • MAGNUS REUTERDAHL-JOHAN KLANGE Yangshao – bilder från det förflutna
  • PERRY JOHANSSON Kinesernas syn på det svenska samlandet och grävandet
  • MAGNUS FISKESJÖ Kinas ”förlorade” kulturarv – Nationalism, politik, plundring
  • MATTIAS LENTZ Sverige och Folkrepubliken Kina – sextio år av diplomatiska förbindelser

Tidningen går att beställa här

Magnus Reuterdahl

Read Full Post »

Archaeology brief berättar om ett intressant fynd i Shanxi provinsen, i byn Yangshe pågår arkeolgiska undersökningar. Fyndet av en Jin härskares begravning innehåller 48 vagnar och 105 hästar vilket gör det till den största graven från denna tid (ca 3000 f kr). Den ansvariga arkeologen Ji Kunzhang säger; ”…a golden age in archaeology in China that has lasted from the late 1980s until today”.

Läs mer här

Magnus Reuterdahl

Read Full Post »

Flitens låga är åter tänd i projektet och här kommer en liten uppdatering om vad som är på gång.

Bemålad Keramik

Vi undersöker möjligheterna för att åka till Kina under året i syfte att delta i en arkeologisk undersökning och vi har också börjat titta på möjligheter till en mer exkursionsliknande resa i syfte att lära känna andra geografiska områden i vilka lämningar av Yangshao typ finns.

Till helgen kommer vi att träffa Giuliano Arnaldi från Tribaleglobale, Italien. Tribaleglobale är såvitt jag förstått ett konstcentrum/laboratorie som skall göra en utställning vid namn  ”Neolitico Futuro” där man med hjälp av bemålad keramik från Yangshao (Kina) och Naqada (Egypten) och modern konst vill besvara frågor kring konst, uttryck och form. Möjligen är man inne på dels tankar kring universella mönster och uttryck dels på hur idéer och influenser sprider sig över tid och rum. Vi är ännu inte helt säkra på vad detta kommer att leda till och på vilket sätt vi kan bidra men känner att det är spännande att se vad som kommer ut av det hela.

Läs mer om Tribaleglobale och den tänkta utställningen här, översatt till engelska via Babel fish.

Magnus Reuterdahl

Read Full Post »

Efter att ha suttit i ett möte hela dagen kom det faktum att Fornvännen 2008/4 landat i posthögen som ett trevligt avbrott. Särskilt trevligt är det eftersom att jag för första gången är publicerad i den.  

Recension;

Kaliff, A. (ed) 2007. Archaeology in the east and the west. Papers presented at the Sino-Sweden Archaeology forum, Beijing, in September 2005.

Att notera är att Yangshaoprojektet också omnämns för första gången i tidskriften då jag tyckte det var lämpligt att underteckna recensionen med projektets namn då det finns en tydlig koppling.

Magnus Reuterdahl

Read Full Post »

Nu har det varit tyst väl länge, sedan jag börjat på länsstyrelsen i Norrbotten har det varit fullt med att sätta sig in hur det fungerar här, dels skiljer sig praxis lite grann (vilket den alltid gör) från tidigare arbetsplatser men också arbetsuppgifterna är i del nya eller annorlunda. I Norrbotten finns vissa typer av lämningar som inte finns i södra Sverige och de lämningar som finns påverkas delvis av andra faktorer vilket gör att det finns en del att sätta sig in i. Vidare har det vart en hel del utbildningsdagar, vilket varit intressant, i förvaltningsrätt, plan och bygglagen, miljömål mm. Vid sidan av detta blev min vinblogg, Aqua vitae- livets vatten, nominerad till matbloggspriset 2008 vilket var jättekul men kostat lite tid rörande Yangshaoprojektet och Testimony of the spade.

Jag hoppas att inom de närmaste dagarna ta upp boken Den stora muren och fortsätta genomgången av den, vilket borde rendera i ett par inlägg. Därefter funderar jag på att läsa om Johan Gunnar Anderssons Den gula jordens barn (1932).

Vidare har jag hittat ett en artikl och en bok som jag inte läst (eller fått tag i än) som jag är intresserad av; Magnus Fiskesjös The China connection : the cross-continental ethics of Johan Gunnar Andersson and the creation of the Museum of Far Eastern Antiquities i Swedish archaeologists on ethics (2004) och Sinofilerna- Kinakunskap, samlande och politik från Sven Hedin till Jan Myrdal (2008) av Perry Johansson.

Mvh

Magnus Reuterdahl

Read Full Post »

Nyhetsuppdatering

Jag blir kvar i Norrbotten ytterligare en tid, först och främst på Norbottens museum till och med slutet av september och därefter vid Länssrtyrelsen fram till och med nyår. Kommer inte att hinna med att lägga upp del två av den stora muren förrän i slutet av veckan då jag skall till Svaappavara i veckan.

Återkommer

Magnus Reuterdahl

Read Full Post »

Den stora muren – Kinas historia under 3000 år av Julia Lovell.

Del 1

Boken är inte färdigläst men en stor del är genomgången och jag kan varmt rekommendera den. Det är en lättläst bok som inte känns alltför populärvetenskaplig utan innehåller mycket fakta och har dessutom en hel del matnyttiga referenser så att man kan gå vidare med det man är intresserad av. Man märker dock att det finns vissa brister gällande kunskapen om förhistorien, sannolikt för att författaren inriktat sig på den historiska tiden framtill idag.

Hon beskriver på ett lätt och ledigt sätt kejsarna och dynastierna genom dess murbyggande eller ovilja till att bygga murar. Vid sidan av detta för hon fram många intressanta resonemang om hur den kinesiska mentaliteten växt fram och hur den ibland anpassat sig och ibland adapterat till omliggande kulturer eller nya tankeströmningar inifrån.

Jag har inte tänkt att jag skall recensera boken i vanlig form utan snarast lyfta ut ett antal saker jag tycker är intressanta eller vill resonera lite kring. Tänk på att dessa passager i viss mån är lyfta ur sitt sammanhang.

Till att börja med den Kinesiska muren är inte en mur utan flera murar, vissa av dessa murar hänger samman och andra inte. Vissa delar är så gammal som 2000 år andra endast några 100-tal år gamla, så som de man såg på OS i Beijing. Dessa imponerande murar är byggda under Ming-dynastin för ca 500 år sedan. Det finns också fragment av murar äldre än 2000 år eftersom kinesiska härskare byggt murar under mycket lång tid.

Changcheng (pinyin [länk]) blir översatt till svenska ungefär den stora muren eller den långa muren och inte den kinesiska muren som den oftast kallas på svenska. Jag kommer antingen att nyttja termen den stora muren eller Changcheng.

Muren omgärdas av mycket mytologi; somligt mer eller mindre sant annat tagit ur luften men har efter hand blivit en sanning. Ett exempel är att muren är det enda verk byggt av människohand som kan ses från rymden, vilket framfördes första gången 1893 och populariserades på 1930-talet av Robert Ripley. Den stora muren har också nyttjats i den kinesiska propagandan, text. Mao Zedongs stridsrop från 1935 ”Den som aldrig kommit till den stora muren är ingen riktig man” (Enligt den definitionen är både Johan och jag riktiga män!).

Referenserna till Changcheng i den historiska kinesiska litteraturen är både ofullständiga och fåtaliga. Dock omnämns många av de olika murbyggen som skett på olika platser i olika tider och med delvis olika syften. Första gången man hittar termen Changcheng är i texter från Han-dynastin (206 f kr – 220 e kr). De olika murarna går oftast under andra beteckningar text fästningsvallen, gränstrakten, barriären, gränsgarnisonen eller gränsmuren.

En vanlig missuppfattning är att muren eller murarna varit en symbol för nationens styrka och prestige. Enligt Lovell är det snarast det motsatta, murarna är oftast defensiva verk som var ett impopulärt val efter som det allt som oftast visat sig höra samman med nederlag och politisk kollaps.

Men en sak som de gamla kineserna var duktiga på var att ge häftiga titlar till de gränsbefälhavare som bevakade murarna och talande namn till posteringarna; vad sägs om:

  • – Generalen som krossar de fega uslingarna
  • – Tornet för Nordens underkuvande
  • – Barbardödarfortet etc.

Lovell börjar med att ställa frågan ”varför murar?”

De tidigaste kända tecknen för boplats och försvar är från ca 1200 f kr och visar muromgärdade konstruktioner; bägge dessa uttryck var otänkbara utan fyrsidiga inhägnader. I den klassiska kinesiskan används samma ord för stad och stadsmur; cheng.

De äldsta skrifterna i Kina är från Shang dynastin (ca 1700-1025 f kr), skrifterna utgörs av så kallade orakelben vilka är användes inom spåkonsten. De äldsta orakelbenen är daterade till ca 1200 f kr. Texterna på dessa orakelben och andra inskrifter funna ibland annat Anyang ger insikter i ett 3500 år gammalt samhälle vars, enligt Lovell, grundläggande problem och trossatser har kommit att dana det kinesiska samhället sedan dess. Shang var ett centraliserat, socialt skiktat jordbrukssamhälle där makten innehades av en ensam kung. Kungen hade administrativ personal som lade beslag på kungarikets överskott och satte folket i arbete i statliga projekt såsom byggande av kungagravar och fälttåg. Den mest imponerande muren från denna Shang dynastin som fortfarande kan ses idag på sina ställen nio meter hög och sträcker sig över sju kilometer. Muren är byggd ca 1500 f kr och återfinns runt Shangstaden Ao, norr om det moderna Zhengzhou. [Jag tror att vi besökte denna vid vårt besökt i Zhengzhou 2007 om så fungerar muren eller delar av den idag som ett rekreationsområde med gångvägar på toppen av muren. När man går på muren ser man spår av såväl det förhistoriska som historiska Kina i form av keramikskärvor från olika perioder; vi kunde identifiera keramik från såväl Longshan, Shang som Ming m fl.

Lovell nämner att ringmurarna finns innan Shang bland annat inom Longshan kulturen där man byggde murar runt flera städer/boplatser ett knappt årtusende innan Shang. Vad Lovell missat är dock att man redan under slutet av Yangshao kulturen började bygga murar runt sina byar, bland annat vid Xishan strax utanför Zhengzhou. Detta efterföljde den tidigare varianten att rama in boplatserna vilket var att gräva djupa schakt runt eller delvis runt boplatserna. I vissa fall är dessa fullt jämförbara med murarna. Vid Xipo är dessa schakt mer än 20 meter breda och flera meter djupa. Möjligen kan man koppla ihop inramandet av boplatser via den tidigare varianten schakt med murbyggandet, dvs. ett uttryck för en liknande/fortsättande ideologi. I så fall sträcker sig dock ideologins rötter ytterligare bakåt i tiden då de tidigaste exemplen på sådana återfinns Xinglongwa (6,200- 5,400 f kr.) i inre Mongoliet.

Efter denna utläggning slutar vi här för idag, jag återkommer med Zhou-dynastins (1025-256 f kr) murbyggande om några dagar.

Magnus Reuterdahl

Read Full Post »

Older Posts »